Åh, mitt huvud! Men glaset står där bredvid sängen som vanligt efter en blöt kväll. Vatten! Det enda som hjälper när kvällen och natten innan varit blöt. Jag sväljer i giriga klunkar och det kladdiga bomullsluddet som lagt sig över hjärnan skingrar sig sakta. Och sakta kommer också minnena från midsommarnatten till mig. Jag ler, sträcker lättjefullt på mig och njuter av det som nu rullas upp för min näthinna.
Kvällen hade börjat sur för min del. Jag kunde inte förstå varför jag låtit Tessan övertala mig att följa med på hennes nya vänners fest. Jag hade planerat en utgång till kvarterskrogen i all sin enkelhet för att sen gå hem och knoppa i bra tid. Men lägga mig i bra tid var ju inte vad jag gjorde precis… Utanför fönstret har solen nog inte varit uppe länge. Svalkan smeker mitt ansikte och jag drar täcket om mig. Om jag inte minns fel ligger Tessan i rummet bredvid och snarkar bredvid hennes senaste villebråd. Jag ligger ensam.
Vi kom tidigt på kvällen jag i blåjeans och stor vit skjorta och Tessen med romatisk småblommig klänning. Med ett par snygga skor kan man klä sig i allt är min filosofi… När jag såg blandningen av folk drog jag handen fundersamt genom mitt blonda hår, som faktiskt var en aning vildvuxet, och funderade över vilka jag skulle ty mig till. Det blir alltid så för mig att jag hittar några kul typer som jag sen hänger med resten av kvällen. På vissa fester har jag inte ens hälsat på alla. Men när jag stod där och synade alla var jag inte säker på vilka jag skulle ta sikte på. Så jag knallade helt sonika bort till bordet med förfriskningar, drog upp skjortärmen och fiskade upp en kall öl. Slog några gånger ovanpå burken och öppnade den. Festen kunde börja. Tessan som kände fler folk än jag hade vänligheten att peka och berätta lite om dom, hon vet att jag gillar att ha lite koll. Men sen försvann hon in i rosa fluffiga moln med Hunken som hon så blygsamt valt att kalla honom. Jag stod kvar en stund och hade just påbörjat min andra öl när någon säger:
-Tjena, du har inte firat midsommar med detta gänget förr va..?
Jag vände mig om, fick skugga ögonen för den låga kvällsolen. Han ställde sig snabbt för och skuggade solen han med så jag kunde ta ner handen och sträcka fram den mot honom för att hälsa.
- Ja, jag känner inte en enda själ förutom Tessan som jag kom med, sa jag och sträckte fram handen.
- Vi är en salig blandning men har hållt ihop i ganska många år. Jag såg dig förresten med en gång när ni kom. Måste vara en trevlig människa det där tänkte jag, sa han och blinkade. Roger heter jag förresten.
Roger, en stor kille med arbetarkropp. Vit t-shirt och ett par svart byxor. Och ögon som sög tag i mig från första stund. Magkänslan sa att denna kvällen skulle rocka. I hans ögon lyste äventyret och en gnutta bus.
Vi stod och pratade länge han och jag, festen pågick runt om, barn sprang vilda och stojjade och när de väl lagt sig i stora huset så var det de mer vuxnas tur att springa runt. Alkoholen flödade och stämingen var hög. Men av det runt mig märkte jag inte vidare mycket, bara när någon kom fram till bordet där vi satt och snackade en stund. För det mesta satt vi inte ensamma men för varje gång vi blev ensamma ökade spänningen mellan oss. Någon hade mumlat något om sambo och barn när jag gått för att leta reda på utedasset men då var det redan för sent. Hade hade fångat mig och vi båda kände det.
Sent, men strax innan natten kom drog vi oss bort från festen. Och ner mot badbryggan som låg utom synhåll från huset. Han väntade inte, bara kysste mig djupt och faktiskt nästan ursinnigt. Som om han längtat efter detta i månader istället för några timmar. Jag sveptes med och släppte loss min annars så inrutade och kontrollerade person. Kastade kläderna och badade naken för första gången i mitt liv. Hånglade brutalt och sprang rusig upp till gäststugan där jag blivit tilldelad mitt rum. Han smög in en kort stund efter och vi fortsatte vad vi påbörjat.
Det var vilt och underbart och nu kan jag inte annat än le åt äventyret. Jag bryr mig inte om något. Inte framtiden, inte den stundande frukosten. Inget. Natten som jag nyss vaknat ifrån var vild och vacker samtidigt. Och allt var slut när jag somnade. För jag visste att han inte skulle vara kvar nu när jag vaknade. Rummet, jag, kudden, luktar av honom om jag drar in doften. Kanske ses vi igen. Men en sak är säker, vårt äventyr är bara vårt. Ingen får tillträde till det som hänt. Och jag somnar med hans sista ord till mig.:
- Tack som fan för denna kvällen. Men Johan, du får inte berätta för någon.
