Tant Bruns funderingar

…förutom att han säger nej.

Tänk att genomgå ett borgerlig vigsel och gå ut i den fulla tron att man gift sig. Vara lyckligt "gifta" och sen ogiltigförklaras allt… Läs om det här? Jag hade personligen blivit förkrossad…

Mamma skulle tvunget ha upp mig i god tid igår. Sen när jag skulle kolla datorn så stod hon och stressade bakom min rygg för att hon ville ha ner mig på nedervåningen. "Mycket roligare om du är där nere med oss…" Min fina mamma och mormor!

Lite senare stod jag och fotograferade min Spindel-lilja som snart ska blomma. Då ringde Daniel och förklarade med pressad röst att det var panik på hans jobb och att jag var tvungen att ge honom siffrorna på hans tjänsteleg. Så jag koncentrerade mig för att han skulle få alla nuffrorna så snabbt som möjligt. Då knackar det på dörren… Utanför står Svägerskan, Emma och Kanelbulle, strålande och med stora leenden. Svägerskan slängde på mig en vacker hemmagjord slöja som jag skulle ha på mig. Fick dock tid att borsta bissingarna och kleta på lite mascara. Med pulsen på hundranitti svepte jag glaset med cider och sen var det dags att hoppa in i bilen mot Karlshamn. Vad vi skulle göra där visste jag inte. Det blev en timmes ansiktsbehandling avslutad med chokladmask och handmassage. Ljuvligt. Låg där inne och njöt och blev rörd över mina fina vänner. Efter det blev det smaskens thai-mat - en tripp till Emmas hästar och föräldrahem. Dagen avslutades i en keramik-verkstad i Ronneby där vi alla fick dreja och skapa med olika sorters lera.

Jag tänkte flera gånger att jag inte ville att dagen skulle sluta. Det var perfekta saker att göra för mig. För jag har funderat och drömt om att unna mig ansiktbehandling och att prova på att skapa med keramiklera. Toppen! Vilken dag!

Jag hade verkligen inte förväntat mig någon möhippa. Trodde aldrig att Jag skulle få vara med om något sådant. I hemlighet har jag, om jag ska vara ärlig, försiktigt kanske önskat mig att det skulle hända något. Men allt var över förväntan och bubbligt pirrigt lovely.

Älskar er tjejer!

Idag är en seg dag. Vi vaknade för sent. För sent. Seg som kola i skallen. Fastnade framför ett skitprogram. Orkade inte ta mig ur soffan. Masade mig upp. Och fastnade vid datorn istället…

Började lyssna på kärlekslåtar. Drömmer om dagen B, när vi ska stå här inne. Men jag skulle vilja förlänga känslan. Ha mer. När jag var Helsingborg nyss levde jag ut det mesta. Det var härligt! Mamma, bror, mostrarna och mormor lät mig hållas. Letade mig till Bröllopstorget nyss för att få igen lite av det planeringspirret. Men det mesta är fixat. Jag har inget mer att hämta där. Men jag skulle vilja frossa lite mer. Hanen och jag, vi frossar mest hela tiden. Men jag tänker, det är snart förbi. Jag vill hålla kvar.

Ett moln kom över himlen. Det finns människor som inte respekterar oss, tycker en massa. Men jag bestämde mig för att det får stå för dom. De ska vara glada att de får komma. Min fokus och kärlek går till den rörande, stora majoritet som är härligt glada för oss. Ni lyfter oss. Vi får en fin dag tillsammans. Och det viktigaste är att Hanen blir min Man och jag hans Fru. Ljuvliga rosa bubblor virvlar runt bara jag tänker på det. Den grå vardagen håller sig borta nu en stund. Men jag hälsar den välkommen tillbaka sen. Grått går nämligen att kombinera med alla sorters härliga färger.

Inbjudningarna till vigseln nådde våra gäster för några veckor sedan. De mesta skilda reaktioner har kommit fram. Jag måste säga att jag blivit mest positivt överraskad. Enligt mamma borde jag nog inte bli överraskad alls. För henne är det självklart att folk tycker om oss och delar lyckan. Men det har aldrig och kommer aldrig att vara självklart för mig. Men i mitt hjärta bär jag de som uttryckt stöd, lycka och gärna lyssnar till mitt nervösa och fjolliga pladder, de som varit rakryggade och de som hejjar på. Ni är extra vackra när jag ser på er med mina rosa glasögon. Men det är glasögon som ger knivskarp blick också. Jag ser, jag hör. Och jag ler. Mitt nya ordspråk är "I den sanna lyckan prövas vännen"…

Kvar är nu bara otålig väntan på dagen B. Jag längtar samtidigt som jag vill suga på karamellen den stunden som återstår. Att bli fru är så stort. För mig. Att min store nallebjörn till tjur blir min alldeles egne man. Stort. Svårslaget. Och alldeles alldeles underbart…

- klänning

- sjal

- smycken 

- skor

- slips

- kostym 

- vit skjorta 

- glas i olika sorter

- diverse dekoration

- dukar 

- vin

- övrig dricka 

- fixa hemligt pyssel

- boka en hemlis 

Säkert lite fix till som jag inte tänkt på men jag är grymt nöjd med planeringen hittills. Det blir bra, fint och underbart detta. Och någon Bridezilla lär jag inte bli. Jag ville mörda alla små skrikiga barn och alla kärringar som hade kafferep mitt i gångarna på Väla idag. Men det berodde mest på lågt blodsocker och hade inte något med dagen B att göra. Mamma och jag har haft en fin dag idag också. Mysigt att planera bröllop med min fina mamma… 

Kvar att göra innan jag blir lugn:

- sy in och förhoppningsvis sy om klänningen lite 

- köpa skor (oklart vilken färg)

- köpa sjal (oklart vilken färg) 

- bestämma om jag ska ha blommor eller inte 

- köpa dukningsgrejer (duk, servetter, ljus och fylla på med glas)

- inhandla backar (läsk, vatten och lättöl)

- inhandla vin (även alkoholfritt)

- färdigställa hemligt pyssel

- boka en hemlis

 Idag har jag och mamma varit och kollat skor i Landskrona. Jag hittar inget för jag gillar inte spetsiga skor, kan inte gå i för höga skor och är en anings aning kräsen. Imorgon tar vi upp jakten på Väla. Jag sätter mycket hopp till morgondagen. Sjalen hoppas jag kunna stryka från listan då också.

Nu blir det disk sen ska jag bege mig till området jag bodde innan jag flyttade till det rosa huset och leta reda på min kära mormor.

 Uppdatering vid midnatt: Nyss hemkommen från mormor. Blev en lång stund på balkongen med te akompanjerat av flera småpågar och töser som lekte rallybana nu när det är Vallåkraträff och allt. Fick till och med ett erbjudande från en hottad SEAT att rejsa när jag körde hem. Jag avböjde, då min bil inte är intresserad av att rasta småttingar.

Hos mormor gjorde jag dock en kovändning. Vilket innebär att nu blir det till att ordna fram en ny klänning. Ska det vara rätt för denna tjurskallen så ska det… En ljuspunkt är dock att mamma rotade fram ett par oanvända skor och de är jättefina. Blir nog dom! Hör skramlet av kronorna som trillar tillbaka i plånboken… Imorgon blir det IKEA i alla fall. Väla får sig nog en visit också.

Sov gott sötnosar… 

Pratade nyss med Honan i Hufvudstaden. Hon kommer Dagen B. Hon ska vara med när jag blir sminkad och får håret fixat. Det gör mig lycklig för hon är självskriven där. Vad som gör mig ännu mer lycklig förutom att hon kommer är att hon tar med kameran. Tur för hon är mästerfotograf, ingen press gumman…

Idag är det Osa-dagen och resultatet är att alla utom två personer kommer. Det är inte så illa pinkat med tanke på att vi var ute sent. Jag är glad att alla kommer. Jag tycker om familj. Och nu får våra familjer träffa varandra på riktigt. För även om vi inte delar blodsband med alla så är alla familj.

Hoppas bara att jag kan hålla nervositeten i schack den dagen. Så jag inte glömmer vem jag ska gifta mig med, tar på mig rosa foppatofflor eller glömmer bort hur man läser klockan så jag kommer tre timmar för sent.

Mina funderingar är inte slut när det gäller denna Stora dag i alla enkelhet…