Jag vill bara säga till er att ni är skitviktiga för mig och min egen utveckling som mamma. Jag har känt att jag liksom längtat efter att vara i er närhet extra mycket sen herr Sprall kom och när jag väl umgåtts med er har det varit så bra. Jag läser en underbart förklarande bok jag lånat på bibblan som bland annat behandlar det stödjande nätverket som ni utgör. Även om jag under de första månaderna isolerade mig rätt så ordentligt så har ni via sms och även bloggen visat att ni finns. Psykologiskt är detta skitviktigt för en nybliven förstagångsmamma. En av er har dessutom kallat mig en urmoder och berättat att hon visste redan innan att jag skulle tycka detta med föräldraledighet och mammaskap vara helt underbart. Du vet vem du är och du har förstått vikten av att ge en bebismamma komplimanger. Det lyfte mig enormt att höra att jag verkar så lugn och säker i mammarollen. Jag känner mig ofta lugn, jag  är ju sådan, men att någon dessutom berättar det… Men det handlar inte bara om komplimanger, det handlar lika mycket om att finnas där för alla tänkbara dumma och mindre dumma frågor. Att peppa och stötta upp där det behövs. Jag är glad att jag har kvinnor i mitt liv som gör just det. Tack!