Vårt nya mission i det lilla rosa huset är att lära herr Sprall att suga på tummen. I nuläget gör han egna tappra försök som oftast slutar med att hela handen pressas in i munnen eller att tummen är det första finger som ploppar ut. Jag har hyfsad tilltro till att han finner en lösning själv men vi försöker emellanåt att hjälpa honom med tumtekniken. Jag känner mig inte så värst lockad att rusa iväg och köpa napp, ser inte det som en barnslig rättighet om man säger så. Varför inte ta vad naturen redan gett en liksom..?
Tant Bruns bruna bruna vardagAugust 4, 2008 11:59 am
4 Comments »
RSS feed for comments on this post.
Leave a comment
Line and paragraph breaks automatic, e-mail address never displayed, HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>

Sedan är det där som naturen gett en kanske kvar resten av livet…en napp kan man arbeta bort. Sprallets mamma äcklades av sin napp vid 3 mån ålder och behövde sedan inget annat heller…Men man får prova sig fram..
Comment by Mamma — August 4, 2008 @ 3:51 pm
Kan absolut förstå hur du tänker! MEN - tänk också på att tummen sitter där den sitter och kan vara svår att sluta suga på! Vilket i sin tur inte alltid är så bra för tänderna… =)
Men ni hittar säkert ngt som passar er och sprallet allra bäst!
Comment by Jessica — August 4, 2008 @ 4:46 pm
De som suger på tummen fortsätter ofta lääääänge med det, och tänderna tar stryk. Annars är det ju praktiskt, den finns ju där och vi använder den ju inte till så mycket!
Comment by Soffy — August 5, 2008 @ 11:17 am
Alla 3: Jag har tagit in det ni skrivit och även haft det med när jag funderat. För tillfället känns inget lockande. Men hittar han tummen eller ngt annat finger då är det ju så
. Napp får vänta ett tag till…
Comment by Tant Brun — August 6, 2008 @ 10:27 pm