Jag har dagskiftet och nattskiftet. Mannen har det lite kortare men tunga kvällsskiftet och när jag tar rast under dagen. Vi arbetar som ett team och bidrar med olika talanger. Emellanåt blir vi irriterade, snäser, fräser och ber om ursäkt. Börjar om. Pratar om lösningar, skojar, sjunger, roar. Vi har fått en hyfsat lätt unge känns det som, vi fixar liksom. Han sover länge på natten, det är ovärderligt. Jag och han tar sovstund på dagen. Vi promenerar. Och kvällsgnället har Mannen oftast snabba lösningar på och vips sover herr Sprall i vagnen. Det känns super. Jag är stolt över oss.

Vad som också känns super är att idag är första dagen HELT UTAN ERSÄTTNING!!! Jag är skitglad och lättad. Jag blåser dock inte i segerhornet ännu men vinsten är inom räckhåll. Jag och mina tuttar har med härligt teamwork med lille Sprall vunnit över ersättningen. Det betyder nya och oanade möjligheter för mig. Alltid maten med utan att behöva tänka. Shit vad jag älskar mina tuttar. Och jag är enormt stolt över mig själv, aldrig har jag kämpat så här. Och vunnit. Detta ger en enorm själförtroendekick för framtida mål, avlägsna och nära. Se mig springa över målsnöret med händerna högt över huvudet. Och som jag lyckoskrattar …