Den lille prutten sover i soffan. När som helst kommer han säkert att börja ropa efter mamma. Jag har ju en del tjänster som han har ensamrätt på. Mat, tröst, mys, bus och trygghet till exempel. Det är en underbar egoboost att vara bebismamma, och pappa också för den delen, han är så underbart fascinerad av våra ansikten och det vi gör är det viktigaste och bästa i världen. Hoppas hoppas vi kommer att ha en varm relation den tiden av våra liv vi får tillsammans.

Jag sitter vid skrivbordet. Det är lugnt i det rosa huset. Börjar bli lite sugen på pyssel igen. Får se om jag får tillfälle någon gång framöver. Har storslagna planer på att göra ett fint scrapbookingalbum som handlar om pruttens första tid. Har samlat en massa minnen redan i ena skrivbordslådan. Ska bli kul att sätta ihop det sen. Tror det blir kul för honom att titta i sen. Jag gillar fortfarande att kolla på bilder från min barndom så…

En annan bloggerska ska gifta sig i september. Det får minnen att åter komma upp till ytan. Och en längtan efter hösten. Men jag är smart nog att njuta av sommaren ändå. Men hösten har alltid varit speciell för mig. Det är förändringarnas tid och alla möjligheter till positiv förändring ligger framför mig. Till hösten har jag avancerat i erfarenhetsgrad när det gäller mammarollen, jag börjar mina skrivarkurser och kan förhoppningsvis börja träna så smått. Förändring. Lustfylld förändring som ackompanjeras av vackra färger, hög luft, mustiga färger och renande stormar. Hoppas jag prickar in en och annan storm i mitt älskade Helsingborg också. Prutten ska tidigt lära sig att naturen är större än oss alla.

Vilken är din favoritårstid? Åh, berätta det för mig. Det säger mycket om en människa tror jag. Så, spill it!