idag har det börjat kittla bak i ryggslutet. nu spänner det. så fort Sprallet gör sig påmind spänner hela magen. men inget gör ont. inget jag inte känt förut. inget elakt-skärp-känsla som dras åt över magen. men jag känner ändå efter. är det så här det ska börja för mig. jag vill verkligen ha Sprallet ute nu. Mannen vill det också. vi vill börja det nya livet nu. som är som det gamla men ändå inte. borde kanske rensa undan det sista av skolarbetet fall i fall …