Har varit vaken i tre timmar redan. Mannen var extra seg idag. Och jag var som-vanligt-seg. Tidiga morgnar är inget för min familj. När jag körde till jobbet sen så funderade jag över vilka mer än jag i min omgivning som också är s.k. B-människor. Passande nog hade man i Vakna i P3 en intervju med en tjej från B-samfundet. Hon har alltid valt jobb med arbetstider som fungerar med hennes svårigheter att jobba vanlig dagtid. Själv hade de ulimata tiderna för mig varit ca. 10-18. Det låter som om jag får öva öva öva på mitt skrivande, bli författare och därmed bestämma mina egna tider. Det hade varit så härligt. Hittade förresten en skrivarlinje på distans 25% som börjar till hösten, passar jag in med mina förkunskaper och allt, så ska jag söka den. Och behöver jag åka dit på någon enstaka träff så ligger inte Glimåkra folkhögskola särskilt långt bort… Allt går, bara man behåller lugnet. Och blir det inte som jag tänkt mig så får jag väl ta en annan väg.

Bilden ovan är tagen i Svägerskans trädgård, tidigt i juni förra sommaren. Då anade jag inte att nästa gång det blommar så vackert i henes och Bufflans trädgård så är jag morsa. Jag kommer att tjata om detta ofattbara hela våren. Så är det. Igår låg jag och läste om förlossningen. spännande och en anings skrämmande. Men jag kom ett steg närmare insikten att det som rör sig inut ska ut genom mig. JAG ska göra detta stora. Häftigt.