jag saknar mig. energisk sprudlande. men ändå lugn och trygg. jag saknar knasbollen. mig har nog varit borta länge. eller har jag överhuvdtaget funnits så som jag tänker mig? jag vet inte. jag vill nog bara vara någon annan än den jag är nu. jag ser glimtar av den jag älskar att jag är ibland. med lilla T ser jag en sådan glimt. ibland med min käre schäfer ser jag henne. eller med en konstigt intressant människa. eller i vackra stunder med mannen. så visst, jag finns där i dimmorna. jag fanns där den där rosa veckan på Tjörn, full av kärlek och lycka. när jag är inne i ett stimm när jag skriver finns jag där. men mycket hindrar mig från att stiga ut i solen. jag undrar när min styrka och jag anländer samtidigt. så jag kan ta bort det som hindrar mig från att vara mig. moment 22. men en svag bris smeker kinden. kanske är det föraningen och förändringens vind. kanske inte. i alla fall. jag saknar mig. eller längtar efter mig. eller båda.
