TACK för styrkande kommentarer till mitt förra inlägg! De värmde…
Jag har flera gånger förr blivit för stressad på grund av arbete eller annat i mitt liv. Men denna gången gick det verkligen över gränsen. Nu kan jag inte gå tillbaka, nu måste jag gå framåt. Nu när jag sovit någotsånär bra en natt så är jag starkare och jag är ARG. Jävligt arg på att det är jag som ska lida. Och förlora ekonomiskt. Det är inte jag som ska böja mig nu. Tyvärr har jag inte riktigt koll på alla mina rättigheter men jag börjar där jag kan och går från det. Ett välformulerat mail är nyss ivägskickat och snart väntar ett telefonsamtal och sen ännu ett. Sen ska jag packa väskan och fara till mamma och lillebror. Jag har en familj av alla möjliga och omöjlig figurer som ger mig det balsam för själen jag behöver. Jag ska inkassera lite i Helsingborg denna helgen. Hade jag varit själv i detta hade jag rasat…
Vårda era familjer!

Bra sagt! Hoppas att du får det gehör du vill ha. Ha nu en riktigt skön helg och koppla av i Helsingborg. Hälsa de dina.ps kan du fråga din mamma efter receptet på de goda smörgåsbullarna vi fick på bröllopet? De var mycket goda.Tack på förhand. Kram Jacoba
Comment by Jacoba — November 23, 2007 @ 11:46 am
Hej vännen.
Jag vet att jag många gånger har gått dig på nerverna genom att skriva saker som du inte velat höra, men jag vill ändå att du ska veta att du har mitt fulla stöd och jag hoppas/(vet) att du kommer att rida ut även denna stormen som en starkare person. Jag har själv varit med om likande saker från mina arbetskamrater och framför allt arbetsledning, så jag vet vad du genomlider …Lycka till
Comment by Baltazar — November 23, 2007 @ 10:09 pm
Jacoba: Mamma hälsar tillbaka. Jag har redan en underbar helg. Ha en själv också. Kram.
Baltazar: Du har aldrig skrivit något jag inte vill höra, du har skrivit saker jag har tyckt varit rent ut sagt idiotiska. Det är den hårda sanningen. Det här är en feelgood-blogg inte en soptunna…
Jag har inga problem med arbetskamrater och knappt ens med ledningen. Men man är jävligt liten som anställd ändå. Sorgligt men sant i ett vinstdrivet företag… Känns skönt att det finns någon där ute som känner företaget…
Comment by Tant Brun — November 23, 2007 @ 10:24 pm
Godkväll fröken. Nog vet jag hur det går till på vissa företag alltid, tyvärr går väll vinsten före personalens välbefinnande.
Känner helt med dig i den saken och jag hoppas du får bättre respons i framtiden.
Din blogg är ingen soptunna! Man kan inte bara skriva saker som bloggaren hela tiden vill läsa, ibland blir det kanske obekväma saker som du upplever som helt idiotiska.
Vill du att jag fortsätter skriva på dina inlägg eller upplever du dom som jobbiga?
Comment by Baltazar — November 24, 2007 @ 8:27 pm
Hoppas du har hittat en liten skärva styrka för att orka kämpa.
Comment by Maria — November 25, 2007 @ 9:35 pm
Baltazar: Du bestämmer själv om d ska kommentera eller inte. Men påhopp angående min person tas bort. Jag står för den jag är men vägrar diskutera saken. Annat gäller åsikter och tyckande. När jag uttrycker en åsikt eller tycker något, välkommen med konstruktiva kommentarer. Då är diskussion alltid välkommen. Det gäller att veta var gränsen går och inte gå över den. Det är stil och klass det…
Maria: Någonstans i mig bor en styrkelåga som är svår att släcka. Och jag har hittat en skärva…
Comment by Tant Brun — November 26, 2007 @ 8:59 pm