En dreglande ko och andra djur
Brazze har kollat sitt och mitt favvodjur idag. Ville nog jaga och bita lite men det blev inget utav med det. Eftermiddagen spenderades på kalas för en ny 13-åring hos moster E. Hon hade en dreglande ko i sin ägo…
I kväll ska jag och Lille Bror ner till stan och möta upp hans nya och mina gamla kollegor. Om vädret kan hålla sig najs så blir det kubb på Gröningen. Annars vet jag inte riktigt. Ska bli kul att se gamla ansikten igen.
Den här mannen har min kärlek och beundran. Ingen kan skriva som han. Han får gärna viska inspiration i mitt öra i evighet.
Nu börjar vi kunna se slutet på denna mödosamma renovering. Och vips börjar jag inreda. Givetvis efter Feng Shui-filosofi. Jag och Hanen har många gånger förundrats hur lugnt och skönt vi tycker det är i vårt hus och hur bra vi trivs. Och när jag läser om Feng Shui så förstår jag varför. Vi har ovetandes möblerat på känsla och lyckats göra det ganska mycket efter Fenh Shui-läran. Och nu ska det bli bättre. Jag har börjat fundera på färgklickar i badrummet och hur man bäst möblerar vår nya fina stora hall. Projektet efter detta blir tapetsering, av väggarna i trappan och vardagsrummet. Har till och med börjat få våta drömmar och idéer om en egen skrivhörna. Tänk om… Åh, nu måste jag fortsätta att drömma och rita. Och läsa på om Feng Shui. 
(Klicka på bilderna för att få dom större)
Igår rockade det fett runt morsans lägenhet. Och ute ser man spåren av gårdagnatten. Ölburkar lite varstans, väldigt få människor ute och de som är ute ser lite slitna ut. En svensk man förhörde invandrarmannen med grönsaksaffären om svenskarnas mat-tradtition kring midsommar och han kunde det som ett rinnande vatten. Alkoholisten i den lilla parken såg väl ut som vanligt och fick som vanligt inget gehör när han visslade på Brazze. Min hund bemödar sig inte med att älska hela världen han, han väljer ut ett fåtal.
Någon kunde inte laga sin cykel och hängde upp den för att den inte skulle vara i vägen… Kanske…
Åh, mitt huvud! Men glaset står där bredvid sängen som vanligt efter en blöt kväll. Vatten! Det enda som hjälper när kvällen och natten innan varit blöt. Jag sväljer i giriga klunkar och det kladdiga bomullsluddet som lagt sig över hjärnan skingrar sig sakta. Och sakta kommer också minnena från midsommarnatten till mig. Jag ler, sträcker lättjefullt på mig och njuter av det som nu rullas upp för min näthinna.
Kvällen hade börjat sur för min del. Jag kunde inte förstå varför jag låtit Tessan övertala mig att följa med på hennes nya vänners fest. Jag hade planerat en utgång till kvarterskrogen i all sin enkelhet för att sen gå hem och knoppa i bra tid. Men lägga mig i bra tid var ju inte vad jag gjorde precis… Utanför fönstret har solen nog inte varit uppe länge. Svalkan smeker mitt ansikte och jag drar täcket om mig. Om jag inte minns fel ligger Tessan i rummet bredvid och snarkar bredvid hennes senaste villebråd. Jag ligger ensam.
Vi kom tidigt på kvällen jag i blåjeans och stor vit skjorta och Tessen med romatisk småblommig klänning. Med ett par snygga skor kan man klä sig i allt är min filosofi… När jag såg blandningen av folk drog jag handen fundersamt genom mitt blonda hår, som faktiskt var en aning vildvuxet, och funderade över vilka jag skulle ty mig till. Det blir alltid så för mig att jag hittar några kul typer som jag sen hänger med resten av kvällen. På vissa fester har jag inte ens hälsat på alla. Men när jag stod där och synade alla var jag inte säker på vilka jag skulle ta sikte på. Så jag knallade helt sonika bort till bordet med förfriskningar, drog upp skjortärmen och fiskade upp en kall öl. Slog några gånger ovanpå burken och öppnade den. Festen kunde börja. Tessan som kände fler folk än jag hade vänligheten att peka och berätta lite om dom, hon vet att jag gillar att ha lite koll. Men sen försvann hon in i rosa fluffiga moln med Hunken som hon så blygsamt valt att kalla honom. Jag stod kvar en stund och hade just påbörjat min andra öl när någon säger:
-Tjena, du har inte firat midsommar med detta gänget förr va..?
Jag vände mig om, fick skugga ögonen för den låga kvällsolen. Han ställde sig snabbt för och skuggade solen han med så jag kunde ta ner handen och sträcka fram den mot honom för att hälsa.
- Ja, jag känner inte en enda själ förutom Tessan som jag kom med, sa jag och sträckte fram handen.
- Vi är en salig blandning men har hållt ihop i ganska många år. Jag såg dig förresten med en gång när ni kom. Måste vara en trevlig människa det där tänkte jag, sa han och blinkade. Roger heter jag förresten.
Roger, en stor kille med arbetarkropp. Vit t-shirt och ett par svart byxor. Och ögon som sög tag i mig från första stund. Magkänslan sa att denna kvällen skulle rocka. I hans ögon lyste äventyret och en gnutta bus.
Vi stod och pratade länge han och jag, festen pågick runt om, barn sprang vilda och stojjade och när de väl lagt sig i stora huset så var det de mer vuxnas tur att springa runt. Alkoholen flödade och stämingen var hög. Men av det runt mig märkte jag inte vidare mycket, bara när någon kom fram till bordet där vi satt och snackade en stund. För det mesta satt vi inte ensamma men för varje gång vi blev ensamma ökade spänningen mellan oss. Någon hade mumlat något om sambo och barn när jag gått för att leta reda på utedasset men då var det redan för sent. Hade hade fångat mig och vi båda kände det.
Sent, men strax innan natten kom drog vi oss bort från festen. Och ner mot badbryggan som låg utom synhåll från huset. Han väntade inte, bara kysste mig djupt och faktiskt nästan ursinnigt. Som om han längtat efter detta i månader istället för några timmar. Jag sveptes med och släppte loss min annars så inrutade och kontrollerade person. Kastade kläderna och badade naken för första gången i mitt liv. Hånglade brutalt och sprang rusig upp till gäststugan där jag blivit tilldelad mitt rum. Han smög in en kort stund efter och vi fortsatte vad vi påbörjat.
Det var vilt och underbart och nu kan jag inte annat än le åt äventyret. Jag bryr mig inte om något. Inte framtiden, inte den stundande frukosten. Inget. Natten som jag nyss vaknat ifrån var vild och vacker samtidigt. Och allt var slut när jag somnade. För jag visste att han inte skulle vara kvar nu när jag vaknade. Rummet, jag, kudden, luktar av honom om jag drar in doften. Kanske ses vi igen. Men en sak är säker, vårt äventyr är bara vårt. Ingen får tillträde till det som hänt. Och jag somnar med hans sista ord till mig.:
- Tack som fan för denna kvällen. Men Johan, du får inte berätta för någon.
Det blev en fin kväll till slut
En fin midsommaraftonsdag och en finfin midsommarafton har det varit. Jag kutade intervall i morse i hällregn och det gick helt ok. Förhoppningsvis blir jag bättre och bättre för målet är klarare än någonsin… Sen har det varit tvättstuga där jag idag lärt mig hur man manglar lakan. I kväll överraskade jag och morsan mormor med smörgåstårta och vin som intogs på mormors mysiga balkong. Vi har haft en mycket trevlig kväll med släktprat och glada skratt.
(Klicka på bilderna för att få dem större)
Före och efter eller 80-talet ringde och ville ha tillbaka sin träningsjacka.
Mammas ljuvligt goda smörgåstårta. Mums!
Då var B och jag tillbaka i staden som ständigt talar till de som råkar befinna sig där. Mamma står i köket och lägger ihop en smörgåstårta, jag lånar brorsans dator och Brazze vill väl strax ta en kvällsrunda. Saknar Hanen. Men det är finfint att få möjligheten att komma hem till min stad så ofta som jag gjort nu en period.
Helsingborgsbloggens Marcus Friberg och jag är rörande överens, tur att de nya färjorna är försenade. Då får vi njuta av våra hederliga Sundbussar med anor långt bak i tiden ett tag till. Och jag kanske hinner åka dom en gång till också… Undrar egentligen hur länge de funnits och försett oss med härlig dansk personal, Tuborg, smörrebröd och röd pölse med RIKTIG ketchup och stark senap..? Jag har åkt som sen jag var liten i allafall.
Magdelone på väg in i hamnen
Gick in på Bokus och skulle beställa tre böcker jag ville ha. Det blev tre till… Tänkte jag skulle läsa mer böcker. För lättsam njutning och för att få igång mitt skrivartänk. Man ska ju läsa mycket om man vill skriva bra… Vad jag beställde? Dessa:
Penetrering - Unni Drougge
Konsten att vara snäll - Stefan Einhorn
Fågelbovägen 32 - Sara Kadefors
Jaktsäsong - Mats Strandberg
Fördömd - Johanne Hildebrandt
Kvinnan med de vackra händerna - Hanne Vibeke Holst
Vad tror ni? Någon som har läst någon av böckerna?
Har någon kanske fler boktips?
I kväll är det ju Men in Trees igen. Men när jag nu kollat runder på nätet en stund så kan jag inte se att det existerar en säsong 2. Tänk om det inte blir mer! Oh no! Inte bra att gilla en serie så mycket… 
I förrgår sprang jag mitt 5x500 meterspass på löpbandet. På gymet jag inte besökt på månader. Det gick hur bra som helst! Jag var stolt, lycklig och svettigare än någonsin. Fy fasen vad jag är bra! var känslan som sjöng i kroppen.
Igår skulle jag jogga en längre sträcka i skogen hemma. Det gick helt åt helvete. Jag orkade bara inte. Joggade och gick om vartannat. Stel som en pinne. Trots att jag varit överdrivet nitisk med stretchingen efter uppvärmning så gick det bara inte. Tror det gick så lysande i Helsingborg för att det var plant där jag sprang. Här är det lite mer upp och ner. Det krävs lite bättre kondition för att få ut syre i lårmusklerna och resten av kroppen när man ska ge sig på backar. Dessutom är backar inte så bra för knäna… Mjölksyran blev mitt fall. Så, på det igen nästa gång (som blir i Helsingborg) och sen måste jag se till att gå ner i vikt. Det blir så mycket lättare att springa då. Jag vet bara inte hur jag ska göra för att hålla balansen. Träna ganska hårt och äta efter det men samtidigt äta så jag går ner i vikt. Det är inte lätt! Några tips kanske..?
Jag är så enormt enormt trött. Tidiga morgnar tar knäcken på mig. Jag orkar inte blogga. Då är jag fasen riktigt trött… 
Igår landade jag och B-man, efter en lååång färd, i det rosa huset. Vi var med om ösregn, en tappad ljuddämpare på min fina bil, undsättning från Frugan som kom med kniv så jag kunde skära loss gummiringarna ljuddämparen satt i, sagoläsning för en styck 2-årig guddotter, kompislek mellan B och Tingo, babbel, bullar och till slut till slut var vi hemma igen. Skitiga trötta och något resfebriga. På torsdag drar vi igen. Det blir sista trippen på ett tag för oss två. Men det gör nog inget. Nu vet jag att Helsingborg ligger kvar. det är dags att börja få kulorna att rulla in och tacka för en fin spontansemester. Jag minns Helsingborg bland annat med nedan bild. Brazze blir alltid *host-host* snygg på bild. Totalt orädd la han sig på kajen och spanade. Vi sa nog "hejdå för denna gången" till Helsingborg där.
Skallebanken försvann inte med mitt kanel-kaffe. Men jag kan inte låta det hindra mig från att köra intervall idag. Undrar om det är bra att träna med skallebank..?
Uppdatering strax innan 18.00: Intervall-träningen (5x200 meter) gick ypperligt! Skallebanken är väck och jag är en lycklig kvinna. Känns som min kropp svarat på första veckans träning. Ji-ha!
Skallebank och sov alldeles för länge i morse. Sitter med en STOR Höganäs-mugg innehållande kaffe med kanel i. Känns faktiskt redan bättre. Då blir det nog intervallträning i kväll. Vill inte börja strula med träningen redan vecka 2…
Brazze och jag är nyss hemkomna från en stadsvandring. Vi har gått över skolgården till min gamla gymnasieskola och några minnen poppade upp, hittat en nygammal utsiktpunkt, fotat näckrosor och blandat oss med stadsbruset längs Järnvägsgatan. Behöver jag säga att jag tycker Helsingborg är fantastiskt även när solen inte skiner..? Nere vid Kvickbron knorrade magen lite och jag tackade mig själv för skramlet jag lagt i fickan. Det blev en smal grillad. Brazze trodde förstås att han var bjuden på kalaset men icke, hela korven slank ner i min mage.
Utanför Dunkers kulturhus pågår utställningen "Helsingborg från ovan", en fotoutställning där alla är inbjudna även hundar. Brazze var dock inte i en i närheten av mitt intresse för dessa bilder men som vanligt finner han sig i situationen. Jag ska köpa den fotoboken. Tänk att få ha delar av staden i mitt hjärta med hem till det rosa huset i skogen.
Jag och min hund har haft en mindre diskussion hela förmiddagen och in på eftermiddagen, jag med ord och han med mycket talande kroppsspråk. Han fick ett ben av mig och jag tyckte han skulle ligga på mammas balkong. Han ville dock absolut ligga på hennes röda vardagsrums-matta. Och tog därför in benet och la sig på den röda mattan. Mamma har totalförbjudit ben på den så jag tog benet och visade ut honom på balkongen igen. Visst han la sig därute, men min käre bentokige hund rörde inte benet. Efter en halvtimme tog han helt sonika benet i munnen, gick in och la det på den andra mattan i vardagsrummet. Och gick därifrån!!! Som för att säga: "Om jag inte får ligga på den röda mattan, så vill jag inte ha benet". Fine, tänkte jag, är det så du vill ha det så… Och lät benet ligga kvar. Sen var det dags att dra fram dammsugare och Brazze förvisade ut på balkongen igen. På vägen tog han benet och la sig på den röda mattan som liksom ligger ganska lägligt på väg mot balkongen. Men han fick inte ligga många sekunder förrän jag kom sättandes. Denna gången la jag dock ut hans filt på balkongen och benet på den… Han såg ut att börja tugga men när jag sen tittade ut låg han och surade med benet orört. När jag dammsugat färdigt skulle jag unna mig en stund vid datorn. Då kom han med benet igen och la sig åter på den röda mattan. Då tyckte jag det var hög tid för en kompromiss, jag tog helt sonika hans filt, bredde ut den över den röda mattan. Han fick som han ville. Nu ligger benet söndertuggat i molekyler i hans mage. Säg aldrig att hundar är dumma!!!
Idag skriver Jonas Gardell och skillnaden mellan Kristen lära och Kristus lära (klicka för att komma till hans blogg). Om Alf Svensson och mörblåa åsikter. Tack Jonas för att du orkar och vågar! Alla är lika mycket värda. Vi lever år 2007 och är fortfarande gammalmodiga. Jag förstår verkligen inte… Men jag accepterar inte.
Min käre tasseman och jag har precis kommit hem från en långrunda i staden vid havet. Vi gick ner för den tungt trafikerade och bullriga Hälsobacken. Men fick, tro det eller ej, vara med om några sekunder helt utan bilar, trafikljusen måste ha bestämt sig för att hålla dom borta en stund. Vi vandrade vidare ner mellan teatern och konserthuset för att ta oss ner i Norra Hamnen. Där satt latte-mammorna redan i full gång på Espresso-house, fast klockan "bara" var 10. Lille B och jag travade vidare mot Gröningen där det rådde full aktivitet, kubb, brännboll och fotboll där Brazze ofrivilligt fick vara med, tur att han är van att spela fotboll med sin husse… Vi satte oss en stund på det nylagda trädäcket och njöt av de salta stänken från havet. Jag tror minsann min hund också älskar Helsingborg… När vi sen gick i höjd med Fria bad märkte jag att han gärna ville hoppa och studsa i sanden, men hundar är ju smutsiga varelser så de får inte vara på badplatserna. Försök förklara det för en hund… 
Men Bulan är inte den som deppar ihop direkt utan fann glädjen i att hoppa upp på den där muren vid havet och travade glatt vidare. En kvinna liknade honom vid barnen som älskar att gå på muren (jag också när jag var liten och fortfarande…), hon tyckte han var kär och jag sa att visst älskar han att gå däruppe. Egentligen skulle vi gå genom skogen hem, men havet drar i en helsingborgstös så vi gick tillbaka längs havet, tog en liten sväng inom husen vi aldrig kommer att ha råd att bo i. Kollade i fönstren på Only Hearts och fascinerade oerhört av en färgglad tavla i ett galleri några fönster bort. En sån vill jag måla!!!
Vips var vi hemma igen och efter jag läst ut "Hinsehäxan" så är det dammsugning och disk som gäller..! Kanske läge för lunch också.
Jag kommer att leva många år längre tack vare det otroligt duktiga och roliga gänget på Fredriksdalsteatern. Jistanes vad dom är duktiga! Och vilket gott kaffe dom serverade i pausen! Va, vilket kaffe? ZOÈGAS såklart..!
Varför är det så att man blir förälskad i skådespelare? Är det passionen eller energin de utstrålar uppe från scenen? Är det någon slags idoldyrkan? Eller är de vackrare människor? Varje gång jag går på teater blir jag förälskad. Ikväll var det Ola Forssmed som med sin akrobatiska kropp, cigarr och underbara mimik trollband hela publiken. Han, Eva Rydberg och Kim Sulocki, vilket radar-gäng! Hela ensemblen var SÅ bra. Har ni chansen att gå och se dom i sommar så gör det!!!
Idag fyller den vackraste kvinnan år. Tack för att du sprudlar i mitt liv. Tack för att du ALLTID finns där.
Grattis Frugan!
Dagens spring och kvällens aktivitet
Dagens jogging gick sådär, fixade knappt 4 km. Tror det är konditionen som gör det svårt för mig, inte värmen. Men det är ju bra för konditionen går ju att öva upp … Nu blir det strax en skön dusch och allmän upputsning inför kvällens aktivitet. Mams och jag ska på gen-repet för sommaren föreställning med Eva Rydberg och gänget. Jag ser mycket fram emot det!
Klänningen smekte hennes smalben. Det var en skön känsla. Precis som tillvaron. Klänningens smekningar ackompanjerade liksom livet. För ögonblicket. Tillät hon sig njuta. Hon kände sig vacker. En stolt kvinna med rak rygg gick längs trottoaren. Människorna i bilarna som körde förbi såg henne, och hon såg dom. De såg en kvinna i brun klänning, ledigt gå sin kvällspromenad. Staden hade slutligen börjat svalna för att nästa dag säkert bli ännu varmare än den varit. Men för henne var det ögonblicken just nu, på promenade som räknades. Och just nu var det svalt. Och hon var lycklig. Glad att vara just här och nu. Glad att livet kommit igång igen. Glad att ha fattat sitt beslut. Trygg i att livet inte är att äta kakan och ha den kvar. Livet är att leva. I ögonblicken.
Idag var det dags för intervall igen. 5 x 500 meter med 3 minuters vila mellan varje. Det gick verkligen över förväntan. Kroppen var med på noterna idag. Nu slapp och vila med boken "Hinsehäxan" av Lillemor Östlin. Lär nog somna i soffan tror jag …
Värmen hindrar inte - men man måste vara smart…
Helsingborgarna har två alternativ när det gäller att hantera värmeböjlor. Antingen åker de till stranden eller så gör de som mamma och jag, åker till Väla. Mycket behaglig svalka och vindstilla… Mamma hittade, X i taket, inget idag men jag shoppade järnet!
Nytt halsband till Brazze, sax för att klippa tass-päls, present till min älskade Fru som snart fyller år…, present till Hanen, underkläder i massor, en mycket fin brun klänning på Indiska, knästöd (för löpningen) och reservdelar till mina 2nd hand fynd från igår… *puh* Så här mycket har jag inte shoppat på länge länge… Får vara nog nu, men jag har inte slösat bort stålarna på trams i allafall. Allt har jag behövt. Så dåligt samvete, det har jag inte!
Nu, pepparmints-te med Mams.
Hoppas helgen varit bra för Dig också!
Värmeslag och första bakslaget
Tre generationer Svensson gav sig en varm junidag ut för att göra en loppisrunda i hålorna runt Helsingborg. Vi besökte Åstorp, Klippan och Ausås. Den äldsta var den som fyndade flest saker till de bästa priserna kan man säga, den näst äldsta ångrar en fjäril hon inte köpte och den yngsta, som har fått pippi på smycken, hittade några sådana. De åt på Sibylla och såg en liten liten bil som glittrade. Sen fikade de hemma hos den näst äldsta för att sedan total-däcka i soffan. Tre generationer Svensson sov helt utmattade säkert en timme. Vaknade rufsiga men något lite piggare.
När den äldsta var hemma hos sig igen tog den yngsta en joggingtur. Som inte gick som hon ville kan man säga. Hon hade siktet inställt på 4,5 km men mjölksyran förvandlade benen till järnklumpar och hon orkade bara 2,5 km effektiv jogging. Men hon har lärt sig en läxa. Man måste äta och dricka bra för att kroppen ska orka!
Texten nedan, "Klädd för att gå", är en helt och hållet fiktiv text. Jag har hittat på vartenda ord. Den är skriven i jag-form för att jag vill testa på det. Kvinnan som berättar är alltså inte jag utan en kvinna som endast existerar i min fantasi. Vad hon heter vet jag inte men jag vet att hon är 45 år och gillar att vistas i bohuslän. Vi är inte ett dugg lika. Anledningen till att hon kom till var att jag fick ord från några av er kära bloggläsare. Kanske stannar hon och berättar mer om sitt liv, kanske klev hon ur min hjärna när jag skrivit klart texten. Jag vet att flera missförstått texten och trott den handlade om mig, så jag vill bara klargöra än en gång att så är INTE fallet…
