Idag har mamma och jag tagit en liten tur med bilen. Till macken där jag kom på att man måste välja oktantal innan det kommer bensin i slangen, sen hennes jobb och sen ut till Råå för lunch och fika. Lunchen bestod i varsin sub och efterföljdes av en väldoftande promenad längs havet. Havet doftar annorlunda och alldeles alldeles ljuvligt på denna sidan. På väg tillbaka till bilen gick vi på smågatorna på Råå. Kullersten så långt ögat når och pittoreskt som bara detta gamla fiskarsamhälle kan vara. Kom på efter lite filosoferande att här, här skulle det vara perfekt att bo. Nära hav och mycket strand. Hav som kan vara rått men också helt ljuvligt. Bra för ett stormigt sinne som mitt… Fikan köpte vi på Grafitti Kafé och intog den på en bänk invid havet. Alldeles vid sandkanten.

Tillbaka, hem, efter vi varit och kollat en utförsäljning av handdukar, valde jag vägen nerom stan. När jag var liten älskade jag åka svängen genom stan och nu som vuxen älskar jag att köra här. Det var rusningstrafik, bilar och människor överallt. Och denna donnan stormtrivdes. Hjärnan fick arbeta. Registrera minsta bromsljus och öppnade bildörr. Varje människa som skulle kunna kliva ut och cyklister som är snabba i denna stan. Jag älskar att köra bil i stan. Och har gjort det mer än de flesta här. Jag kan genvägar och kan planera min körning trots att jag inte är invånare sen tre och ett halvt år tillbaka. Helsingborgare är jag såklart fortfarande, i själ och hjärta…

Bästa fikastället 

 

Spillde såklart, just my luck…