emoticon

Så känner jag mig, på ett ungefär… Kom hit igår kväll, hämtade mamma och gick ut med två stirriga och nuförtiden stadsovana hundar. Somnade som en stock, vaknade 04.30 när Gozzi dunkade svansen i allt han kom åt av lycka för att Lille Bror kom hem från jobbet. Sög i mig en Ibu-Metin och somande med en varm hund bredvid mig. Några timmar senare var det bara att börja dagen, promenix, nyhetsmorgon, prata sönder brorsan när han vakande, kolla läget med Hanen. Körde brorsan upp till hans nuvarnde jobb och min gamla arbetsplats. Satt utanför, ett utsketet päron gör sig inte så bra i lunchtid bland en massa folk tänkte jag… Men så plötligt kommer någon som mest lever i mitt förflutna. Ett välkänt ansikte. Värme. Han fick en stor kram. Sen var det bara att hälsa på en efter en av gamla och nya. Det var så längesedan.

 Efter detta gick Lille Bror och jag en bra runda med killarna. Pratade, sålde och köpte däck på fälg, ja lite sånt. Blir väl att vi åker och handlar snart. Maxi eller något.

Sen ska jag hälla mig i soffan och inte göra mycket mer idag. Blir kanske litemer blogg…