Tant Bruns funderingar

Känner inspirationen och en längtan efter tangentbords-klapper. Så jag ber Dig som läser denna bloggen att ge mig ett ord. Det kan vara en sak, färg, plats, känsla, vad som helst egentligen. Vill ha något att sätta igång med. Är nyfiken på att se vad det kan blir av det. (Givetvis publicerar jag resultatet här på bloggen).

Samtidigt har ni som inte kommenterar särskilt ofta en chans att visa mig att ni läser. Och delta aktivt…

Så vad väntar ni på?

GE MIG ETT ORD!

När jag igår precis påbörjat min 7 kilometersrunda med hundarna gick jag förbi tre killar i 12-årsåldern. Framför mig bråkade 4 änder. Ja, bråkade var så jag tänkte när såg de tre hanarna ge sig på en hona, varav en av dom hoppade på henne bakifrån och bet henne i halsen. Plötsligt hör jag från killarna bakom mig:

"Kolla, de rövknullar henne så hon går sönder *elakt fnitter*"!

Jag vänder mig chockat om, mycket har jag hört i mina dagar, för att se att skitungarna filmar änderna. Jag gjorde inget, sa inget men inom mig höjde jag handen och slog slog slog. Sen när jag sansat mig så fantiserade jag om att berätta en liten historia för de fina små pojkarna. En historia där var och en av dom blir utsatta för just det de fnittrade om. Sen när blev det roligt att "skojja" om plågsamt rövknullande för småungar?!?!

Och nej, det går inte bara att skylla på att jag snart år 28 år och på gränsen till tant.

Herre jistanes vad det känns konstigt att kalla två platser hem. Hur många fler gör det? Är tillbaka i Blekinge i alla fall. Inte mycket har hänt, men jag är såklart inte förvånad.

Det första som slog mig, när jag rullade in med tvåförtifemman på gårdsplanen, var att utbyggnaden som sen ska bli hall och badrum ser jättestor ut. Förvaring blir något nytt men ytterst välkommet i det rosa hemmet om, om jag får hoppas, en månad cirkus…

Det slog mig också att Hanen är så vacker. Och det var riktigt fint att krama honom efter två veckors kramlöshet.

Denna morgonen blev det en 7 kilometersrunda. Var inte riktigt meningen men killarna bråkade och jag ville trötta ut dom riktigt. Sen var jag nyfiken för slingan gick där jag aldrig varit förr. Vi gick och vi gick. Vacker välskött skog, naturbete och djungelljud. Och plötsligt, när vi var längst bort på rundan, en råbock. Han bara stod där 20 meter ifrån oss. Jag tänkte att han snart skulle springa iväg när han såg mig och mina vildingar men icke. Han bara stod och studerade oss. Vacker. Och jag tänkte att det visst finns underbar natur här. Varför har jag inte upptäckt den innan??? Strax därefter träffade vi på en liten ekorre, som helt orädd studerade oss en stund. Har lagt märke till att Helsingborgs-ekorrarna är ljusare och lite större än de i Blekinge. Jag fick allt på den rundan, skog, djur, vidunderlig utsikt över Öresund (från landborgen) och bra motion. Verkligen skönt att äntligen kunna ge grabbarna och mig vad vi behöver.

Om någon timme bär det av till den lilla rosa renoveringskåken, jag har noll lust men är tyvärr tvungen. Det blir dock fint att krama Hanen.

Imorgon lämnar jag dig.

Men nästa vecka är jag tillbaka.

Som ett gift.

Är kärleken.

Aldrig hemma någon annanstans.

Än i din nu gröna famn.

HIF-klacken din röst tidigare.

Snart kvällsfåglarna.

Och mina fotvänliga skor mot asfalt och grus.

Jag säger inte hejdå i kväll.

På återseende. 

Gozzi har bara dagar kvar till han blir 10 år. Men bortsett från stelhet lite då och då är han en pigg lirare. Idag träffade jag en liten dam som är gammal och är märkt av åren. En liten pudel som heter Wilma. Avvaktande med stark integritet. Men som hon njöt när Lille Bror klappade och kliade henne idag. Läste i helgens HD, i en intervju med en av Sveriges tyngsta hundpsyologer, att hundar förmodligen ser oss människor som hundar med himla konstigt kroppsspråk. Jag testade ett av hans tips på mina två och på Wilma och kände med en gång att kontakten blev både enklare och bättre. Jag är inte en naturligt begåvad och utpräglad hundmänniska men jag tror att alla kan bara det försöker. Hundar är inte så svåra, det är vi människor som krånglar till allt.

Vädret är bajs, Gozzi är nerlusad med fästingar och jag ska alldeles strax stryka ett berg med kläder. Känner huvudvärken komma smygande. Blev inget på den otroligt röriga loppisen. Jag är trött och hängig - rosenroten jag köpte hjälpte inte. Idag är en lite sugigare dag. Ljuspunkterna var väl vår otroligt goda lunch och ett snabbt möte med en Rodesian Ridgeback med dom allra klaraste ögon jag sett. Annars bara bajs. Längtar inte hem till röran alls. Men på tisdag bär det definitivt av hem igen. Lyckan är dock att jag bara blir hemma i en och en halv vecka, sen drar jag hit igen. Du har mitt hjärta kära stad.

Morsan och jag springer i tvättstugan. Snart ska vi gå till en loppis jag aldrig varit inne i och jag hade tänkt kolla vad jag kan få för 100 spänn… Här regnar det lite lite men det skrämmer inte mig och min stålmorsa.

Har blivit omskakad på ett ytterst positivt sätt denna kväll. En person ställde ett gäng skitjobbiga frågor till mig. Precis på gränsen. Jag ville inte svara men gjorde det ändå och till slut nystade hon upp en hård knut. Hon fick mig att se det enkla där jag sett det svåra. En dag ska jag tacka henne men den dagen är i framtiden. Nu börjar mitt jobb.

Men morsan och jag ska iallafall en sväng till Väla alldeles snart. Det är skitvarmt här i staden som Gud aldrig glömmer och jag har bara varma och mörka kläder med mig. Skulle ju varit i den lilla rosa renoveringskåken för längesedan ju. Nu behöver jag lite lättare kläder. Tyvärr har jag svällt både här och där under den senaste tiden så det lär väl bli ångest att kolla kläder. Tacka någon där uppe för A-linjemodet säger jag. Det trollar lite med min härliga, alldeles för närvarande rumpa, iallafall… Som grädde på moset kommer jag att äntra det stora köpcentrat med otvättat hår också. Hu. Så SUNK-varning utfärdas härmed.

Detta behöver jag:

Klänning

Rakhyvlar

Deoderant

Trosor

Ett par fotbeklädnader där tårna har utsikt över världen

Hårborste 

Håll tummarna… 

__________________________________________________________________________________________________ 

Uppdatering efter shoppingen.

Klänning - Check

Rakhyvlar - Check

Deoderant - Check

Trosor - Check

Ett par fotbeklädnader där fötterna har utsikt över världen - Check

Hårborste - Check

+ Modesty Blaise-mapp, lotion, hårband, rosenrot, strumpor och ansiktsmask

Tyckte faktiskt inte det blev överdrivet mycket mer än vad som stod på min mentala lista. Mycket bra idé att göra en lista överhuvudtaget tycker jag. Ska jag fortsätta med.

Ikväll, precis innan vi skulle gå kvällsrundan, lyckades jag med konststycket att bli av med min nyckelknippa på en kvadratmeter (!). Jag stod rakt upp och ner och plötsligt hittade jag den inte… Gick hela rundan och grämde mig för att sedan hitta den i fickan på min tröja (som jag hade på mig) när vi kom hem. Vad säger man då? Suck är nog ett bra uttryck…

Idag har mamma och jag tagit en liten tur med bilen. Till macken där jag kom på att man måste välja oktantal innan det kommer bensin i slangen, sen hennes jobb och sen ut till Råå för lunch och fika. Lunchen bestod i varsin sub och efterföljdes av en väldoftande promenad längs havet. Havet doftar annorlunda och alldeles alldeles ljuvligt på denna sidan. På väg tillbaka till bilen gick vi på smågatorna på Råå. Kullersten så långt ögat når och pittoreskt som bara detta gamla fiskarsamhälle kan vara. Kom på efter lite filosoferande att här, här skulle det vara perfekt att bo. Nära hav och mycket strand. Hav som kan vara rått men också helt ljuvligt. Bra för ett stormigt sinne som mitt… Fikan köpte vi på Grafitti Kafé och intog den på en bänk invid havet. Alldeles vid sandkanten.

Tillbaka, hem, efter vi varit och kollat en utförsäljning av handdukar, valde jag vägen nerom stan. När jag var liten älskade jag åka svängen genom stan och nu som vuxen älskar jag att köra här. Det var rusningstrafik, bilar och människor överallt. Och denna donnan stormtrivdes. Hjärnan fick arbeta. Registrera minsta bromsljus och öppnade bildörr. Varje människa som skulle kunna kliva ut och cyklister som är snabba i denna stan. Jag älskar att köra bil i stan. Och har gjort det mer än de flesta här. Jag kan genvägar och kan planera min körning trots att jag inte är invånare sen tre och ett halvt år tillbaka. Helsingborgare är jag såklart fortfarande, i själ och hjärta…

Bästa fikastället 

Spillde såklart, just my luck… 

Idag ska jag piffa till mig för första gången på länge. För mig innebär det, mascara. Men det kan räcka för att få mig att känna mig lite piggare. Är inte 100 än. Dessutom har ett tillstånd av PMS infunnit sig, med hoppande homoner och humör därefter. Ska försöka hålla galenskapen på avstånd genom en promenad med hundarna och, som sagt, mascara.

Funderar på att skaffa mig en dekal till min fina bil: "I’ve got PMS and a gun. Any questions?"

Av förklarliga skäl så har morsan och jag inte kunnat höra dessa små varelser live. Hade önskat jag gjort det. Som tur är så är de ju lokalkändisar så de framträder både i tv, tidningar och på nätet. Här kan ni både se och lyssna.

Livet hemma i det rosa huset får vänta ser det ut som. Min vistelse här bara förlängs och förlängs. Inte mig emot men jag börjar undra om någon försöker säga mig något… En sak fattas mig här i den vackra staden bara, Hanen. My love. Tur att vårt vi är byggt på en stark grund.

 Jag lånade denna listan av Sophie . Av diverse anldningar så tycker jag den är ganska rolig… … …

stänger du av mobilen när du sover? Nope. Ibland ljudlös. Blir dock heligt förbannad om någon ringer mitt på natten.

vem såg dig senast naken? me, moi, jag i morsans speglar i badrummet. Annars Hanen… Eller hundarna…

hur såg du ut på högstadiet? Tråk-boring enligt mig. Med lite säkerhet hade jag nog lätt kunnat passera som ganska snygg. Men självförtroende var en by i polen för mig då. Jeans och skjortor var det som gällde för mig då…

hur kommer du se ut om tjugo år? Fler gråa hår. Och förhoppningsvis normalviktig. Stolt förmodligen.

hur var du på dagis? Enstöring.

hur är du att ha som arbetskamrat? Någon att lita på. Babblig. Busig någon gång ibland om jag känner mig trygg i sällskapet.

har du celluliter? Växer blåbär i skogen

biter du på naglarna? Nope.

vad har du för skostorlek? trettinioochenjävlahalv

har du något handikapp? måste ha glasögon

är du rädd för att få hängbröst? Aldrig. Lägger inte dyrbar tid på det…

tror du att gud är en man eller en kvinna? Tror inte på en Gud som en som vi är avbildade efter…

svär du? abse-fuckin-lutely

känner du en kristdemokrat? nä men EN moderat, och jag gillar honom (finner inte logiken där… ).

tror du på utomjordningar?  Varför inte?

om du var tvungen att välja en maträtt som du måste äta varje dag livet ut? turkisk yoghurt med jordgubbar

vad finns alltid i ditt skafferi? Har inget skafferi

vilken mat är största missen att bjuda dig på? Rotmos och allt med selleri i

har du blivit arresterad? Nej

ljuger du? Ja

har du snattat? Nej, det har aldrig och skulle aldrig falla mig in!

har du något att dölja? Har vi inte alla det?

har du kysst en polis? Ja, det kan man nog säga…

är du rädd för Securitasvakter? Ha ha! Nej, det kan man lugnt säga att jag inte är…

vad har du på din nyckelknippa? Ena halvan av en best-friens-nyckelring, bilnycklar till min och Hanens bil och dörrnyckel

är du / har du varit gift? Ja, har ju min Fruga…

vet du hur man frostar av en frys? Eh ja…

vilken tvserie skulle du helst leva i? Anna Pihl…